jag har mensvärk, sådan där på riktigt ni vet, eller nej, ni vet nog inte det.
en vecka i månaden så har jag ont, det är ju ändå ca 20% av mitt liv som jag har ont i magen, jag har inte ens tänkt på det så tidigare och det är en svindlande tanke, det är många timmar.
Jag har värktabletter utskrivna, de är rätt starka och jag blir trött av dem, när jag började ta dem för sex år sedan så somnade jag så snart de börjat verka, de funkar inte ens fullt ut, men jag slipper den där huggande smärtan i alla fall, det är bara en dov smärta.
Jag har tre alternativ:
1. ha ont och ligga i fosterställning och kräkas (har skett mer än en gång)
2. äta p-piller som gör att jag blir knäpp i huvudet, går upp i vikt och deprimerad (jag har ändå testat en hel del och alla gör samma sak med mig)
3. äta värktabletter
Jag väljer tabletterna, för jag är vuxen och man kan inte sjukskriva sig från jobbet på grund av mensvärk, i alla fall inte 5 dagar per månad, då blir varken jag, chefen, min ekonomi eller kunderna nöjda men jag måste vara ärlig och erkänna att det har hänt mer än en gång.
Det enda jag tänker på är att hade det varit ett manligt problem så skulle det funnits effektiv hjälp att få och inte nog med det så skulle det sannolikt finnas större förståelse för det. BLÄ
Usch, så där hade jag det också ett tag. Låg och kräktes av smärtan. Det tar så mycket energi att ha ont.
Efter att jag födde barn så blev det mycket bättre. Kanske inget som doktorn rekommenderar som behandling dock. ;-)
Jag har det precis likadant!! Och har haft det så sedan jag som tolvåring (är 36 nu) fick mens för första gången. Plus att jag blöder nåt så jävulst! Kan ofta inte stå upprätt och kräkt har jag gjort miljoners gånger under åren och haft feber. Trodde först det var en tillfällighet, men det visade sig att det inte är så. Håller helt med dig, om en man hade det så 7 dagar per månad skulle det hända grejer minsann!! *sur* Är inne på min tredje dag nu för denna gången och vräker i mig choklad för att inte slå någon. Agressionerna river i mig som eld. INTE kul……
Åh fy fanken – hoppas det snart är över för den här ggn!
Får dock hålla med om det sista stycket, tyvärr ska jag säga… :/
Blä vad jag känner igen mig. Jag stannar ofta hemma iaf en dag i månaden, om jag inte väljer att gå till jobbet/skolan yr av starka värktabletter.
Att ha sockeruppehåll de dagarna är verkligen en pärs. Inte nog med att hormonerna skriker choklad så tycker jag så ofantligt synd om mig själv också, och synd om en = godis…
Amen till det.
Min mamma blev av med sina smärtor efter att hon fick barn (som för Maria). Själv har jag tack och lov väldigt lindriga besvär.
Känner med dig, min dotter har det likadant. Hon äter starka värktabletter för att det ska bli uthärdligt. En zonterapeut vi besökte rekommenderade timjante, börja vid ägglossning med minst 1 mugg/dag tills mensen börjar då kan man dricka flera koppar varje dag. Min dotter tycker det hjälper lite.
Hej
Med risk att bli allt för personlig redan vid första kommentaren vill jag bara tipsa om att en orgasm kan få den mest krampiga livmoder att spänna av!
Jag gillar din blogg!
Kikar bara in igen för att säga att jag har två barn och det blev INTE bättre efter jag fick barn. De vuxna log jämt och sa att det skulle bli bättre då jag fått barn, (som om det var någon tröst då jag var 12) och det hoppades jag innerligt på. Men om något så har det blivit lite värre. tyvärr. =(